Denna artikel beskriver hur prissättning fungerar i Byggsamordnaren, med fokus på skillnaden mellan nettopris (självkostnad) och A-pris (pris ut till kund). Artikeln redogör för i vilken prioritetsordning systemet hämtar prisuppgifter från olika källor, såsom lönearter, resursregister och avtal, samt förklarar hur användaren alltid kan åsidosätta dessa värden genom att skriva in önskat pris direkt på raden.

Prissättningsfilosofi

I Byggsamordnaren finns det två olika priser att hålla koll på:

1. Nettopris – det vill säga självkostnadspriset (visas som "pris/enhet" och "summa" i Byggsamordnaren)
2. A-pris – det vill säga priset per enhet ut till kund (visas som "A-pris" i Byggsamordnaren)

De olika priserna finns registrerade på följande ställen:

1. Lönearter (används i första hand för att skapa underlag för löneutbetalning)
2. Resursregister
3. Avtal (som sätts på projekt)
4. Projektunika resurser

Nettopriset och summan (självkostnaden)

När Byggsamordnaren hämtar uppgifter till pris/enhet sker det i följande prioritetsordning:

1. Löneart
2. Budgetresurs
3. Projektresurs
4. Avtalsresurs
5. Standardresurs

Lönearten förväntas ha ett mer noggrant pris för att precisera självkostnaden i projektet. Om inget självkostnadspris finns angivet där används i stället självkostnaden för en projektunik resurs. I sista hand används standardresursen.

Om både löneart och resurs är angivna – till exempel i tidföringen – är det lönearten som anger nettopriset i första hand, och därefter projektresursen och så vidare. Detta förutsätter dock att nettopriset faktiskt är angivet på lönearten. Om det inte är det, används i stället nettokostnaden för projektresursen, och så vidare nedåt i ordningen.

A-pris och arvode (prissättning ut till kund)

A-pris eller arvode hämtas i följande prioritetsordning:

1. Projektresurs
2. A-pris eller påslag angivet i ekonomiinställningarna för projektet
3. A-pris eller påslag angivet i avtal som är kopplat till projektet
4. Standardresurs
5. Löneart

En projektunik resurs har första "tjing" eftersom den är definierad närmast projektet (punkt 1). Om det finns ett angivet A-pris för tid, eller påslag för olika resurstyper (UE, MTRL, MASK) i projektets ekonomiinställningar, är det dessa som gäller i andra hand (punkt 2). Om ingen av ovanstående alternativ har definierat A-priset, tittar Byggsamordnaren på om det finns ett avtal kopplat till projektet – i så fall används det (punkt 3). Om inte används uppgifterna från standardresursen (punkt 4). Och om det heller inte finns någon standardresurs, används till sist de priser som finns angivna i lönearten (punkt 5).

OBS – det du skriver in på raden gäller alltid

Oavsett vad som beskrivs ovan är det alltid det som står på den inmatade raden som gäller. Du kan alltså alltid i slutändan skriva in precis det A-pris eller nettopris du vill ha, genom att helt enkelt ändra direkt i fakturaunderlaget, tidföringen eller det du håller på att prissätta.